Socker har alltid varit en central del av svensk matkultur, men konsumtionen har under senare år genomgått en tydlig omvandling. Även om vi fortfarande är en av de största konsumenterna av socker i Europa, har trenden visat sig vara både mera komplex och mer kontroversiell än vad många tror. Denna undersida visar hur en kombination av ny forskning, hälsomyndighetsrekommendationer och förändrade livsstilsvanor har påverkat hur vi idag äter sött.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) konsumerade vi år 2022 cirka 35 kilogram socker per person i Sverige, vilket är något högre än genomsnittet i EU. Men det är inte bara den absoluta mängden som är intressant – det är hur fördelningen ser ut. Idag är dryga 70 procent av det totala sockerkonsumtionen i Sverige bundet till förädlade produkter som bakverk, lättmat och dricksföretag som läskedrickningar och fruktjuicer. Denna koncentration har gjort att hälsomyndigheterna har börjat lägga extra fokus på att minska sockerkonsumtionen i dessa kategorier.
En ny rapport från Livsmedelsverket från 2023 visar att den genomsnittliga konsumenten äter omkring 150 gram fritt socker per dag – vilket överstiger rekommendationerna från organisationen med nästan dubbelt så mycket. Även om många svenskar är medvetna om riskerna med överdrivet sockerintag, har det visat sig att det är svårt att minska konsumtionen i vardagen. Bakverksindustrin och läskedrickningsbranschen har både politiskt och ekonomiskt förmåga att motverka förändringar.
Socker i bakverken: En svår bransch att förändra
Svenska bakverk är en av de största källorna till det fria sockret i vårt kostintag. En studie från 2022 visade att en genomsnittlig svensk äter omkring 100 gram socker per vecka från bakverk, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den totala dagliga konsumtionen. Branschen har dock motstånd mot att införa mer restriktioner – trots att många bakverkshus nu erbjuder mer hälsosamma alternativ. Även om det finns en växande efterfrågan på lättare bakverk, är det svårt att skapa ett nytt normalt för konsumenterna.
En intressant trend som har uppmärksammats av konsumentorganisationer är hur många av de traditionella sockerrika bakverken nu erbjuds med lägre sockerhalt. Exempel på sådana produkter är de nya “sockerfria” kanelbullar från bland annat Ica och Coop, som nu kan köpas i butikerna. Men trots dessa förändringar kvarstår en stor del av den traditionella bakverksproduktionen med hög sockerhalt, vilket gör att det fortfarande är svårt att minska den totala konsumtionen.
Läskedrickningar och fruktjuicer: En skuggsida av svensk konsumtion
Läskedrickningar är en annan stor källa till sockerkonsumtion i Sverige, där vi konsumerar mer än 10 liter läsk per person per år. Enligt Livsmedelsverket är cirka 60 procent av läskedrickningarna i Sverige riktade till barn och ungdomar under 18 år. Denna konsumtion har lett till en ökad debatt om hur läskedrickningar påverkar barnens hälsa, och flera kommuner har nu infört restriktioner på försäljning i skolor och barnvårdsställen.
Fruktjuicer har också blivit en alltmer populär ersättning för vatten bland ungdomar, men de innehåller ofta lika mycket socker som läskedrickningar. En undersökning från 2023 visade att drygt 40 procent av ungdomarna i Sverige dricker fruktjuicer regelbundet, och att många av dessa dricker mer än en liter per dag. Även om fruktjuicer ofta marknadsförs som hälsosammare än läsk, innehåller de ofta samma mängd socker som läskedrickningar, och kan därför ses som en liknande risk för överdrivet sockerintag.
- Sverige konsumerade 2022 cirka 35 kilogram socker per person, vilket är högre än EU:s genomsnitt.
- 70 procent av det totala sockerkonsumtionen är bundet till förädlade produkter som bakverk och läskedrickningar.
- Genomsnittlig svensk äter omkring 150 gram fritt socker per dag, vilket överstiger Livsmedelsverkets rekommendationer.
- En tredjedel av dagens socker kommer från bakverk, och studier visar att svenskar äter cirka 100 gram socker per vecka från bakverken.
- Läskedrickningar konsumeras i genomsnitt 10 liter per person per år, och 60 procent av dessa dricker barn och ungdomar under 18 år.
Det är inte bara den absoluta mängden socker som är viktigt, utan också hur vi konsumerar det. En ny trend som har uppmärksammats är hur många svenskar nu väljer att ersätta läskedrickningar och fruktjuicer med vatten och andra hälsosammare alternativ. Men trots dessa förändringar kvarstår fortfarande en stor del av den traditionella konsumtionen av sockerrika produkter, vilket gör att det fortfarande är en utmaning att minska den totala konsumtionen.
Denna undersida visar att svensksockerkonsumtionen är mer komplex än vad många tror – en blandning av tradition, ekonomiska faktorer och hälsobehov. För att verkligen förändra trenden måste både konsumenter och branschen ta större ansvar för att minska sockerkonsumtionen i alla dess former. Det är en fråga som berör oss alla, och som vi alla kan bidra till att lösa.